I förra veckans blogginlägg skrev jag om alkoholens påverkan på kroppen och vilka hälsoproblem som oftast är kopplade till en lång tids överkonsumtion av alkohol. Den här veckan är det dags för knoppen. Det vill säga hur alkoholen kan påverka hjärnan och då handlar det väldigt mycket om berusningen.
När jag gick på högstadiet utsattes jag en gång för en mycket dramatisk föreläsning om alkohol. Den inbjudna talaren ville verkligen att vi ungdomar skulle förstå hur farligt det var att dricka och hade därför utformat ett experiment som genomfördes i klassrummet. Han tog fram en stor glasburk, hällde i lösningsmedel och lade till sist i en stor bit kallt smör. Smöret skulle symbolisera hjärnan, som ju till stora delar består av fettvävnad, lösningsmedlet skulle symbolisera alkoholen. Vad hände? Smöret löste upp sig. Hans poäng var att samma sak skulle hända med våra hjärnor om vi drack alkohol eftersom alkohol dödar hjärnceller.
Det här var på 1980-talet och det fanns inte så mycket forskning om alkoholens effekter på hjärnan. Idag vet vi att alkohol inte dödar hjärnceller på det sättet, även om berusningsdrickande faktiskt kan skada hjärnans funktion.
Jag har länge tyckt att vi pratar alldeles för lite om det som händer på kort sikt eller faktiskt samtidigt som vi dricker. Att skriva ett helt inlägg om om det känns därför rätt och riktigt. Så häng med på den här resan!
Berusningen i centrum
Det finns massor av människor som dricker mest för smakens skull. Det är ofta människor som inte gillar att bli påverkade och de dricker därför ofta både långsamt och i små mängder. Och sen finns de de som tycker att det är helt poänglöst att dricka så – de vill ha effekten. Jag skulle nog vilja påstå att de flesta av oss som dricker har erfarenhet av båda de här upplevelserna, åtminstone vid något tillfälle.
Det trixiga med alkohol är att den akuta effekten kan variera från person till person men också från ett dryckestillfälle till ett annat. Det här beror främst på hur mycket du dricker, men din dagsform kan också påverka. Jämför till exempel att dricka i glada vänners lag för att fira din födelsedag med att dricka samma mängd alkohol ensam på kvällen när du precis har fått beskedet om att du blivit varslad från jobbet. Några glas vin kan göra att du blir avslappnad, glad, stimulerad och vågar mer än du normalt gör. Men du kan också bli ledsen, aggressiv och få ångest. Trots att du druckit samma mängd.
Forskarna har ännu inte lyckats klarlägga exakt alla mekanismer och signalsubstanser i hjärnan som är inblandade. Men man är överens om att hur en individ reagerar på alkohol till stora delar beror på ärftliga faktorer.
Hög tolerans
Din toleransnivå är ett objektivt mått på hur påverkad du är vid en viss promillenivå. I högstadiet fick jag lära mig att vid tre promille så blev en person medvetslös och vid fem promille så avled man. Det är helt korrekt om man pratar om människor med låg tolerans. Men på en alkoholmottagning är det inte alls ovanligt att en person dyker upp på morgonen, ser hyfsat nykter ut och blåser 2,5 promille. Kroppen har alltså utvecklat hög tolerans och personen är inte längre påverkad vid höga promillehalter. Det beror på att hjärnan nu har anpassat sig och kan fungera normalt vid en högre promillehalt. Det här är alltså hjärnans försök att skydda dig mot alkoholens effekter.
Vissa människor föds med hög tolerans. Men du kan också öva upp din tolerans genom att öka mängden som du dricker. När du gör det sker den första viktiga förändringen i hjärnans funktion och du blir mindre känslig för alkoholens effekt. Kanske är du ute efter att bli glad och yr i hatten, hantera stress, stänga ute omvärlden, få en paus i vardagslunken eller lindra din ångest. Det finns många olika skäl till att vilja bli berusad. Den gemensamma faktorn är att din hjärna måste börja vänja sig vid allt högre promillenivåer och hitta en strategi för att minska risken för problem. Lösningen blir att hjärnan anpassar sig och höjer toleransnivån så att du inte längre blir lika påverkad vid högre promillehalter. Den här förändringen kan bli ett viktigt skäl till att du ökar din alkoholkonsumtion. Du måste helt enkelt dricka mer för att få samma effekt.
Tillståndsbetingad inlärning
Jag tror att de flesta av oss känner någon som är blyg och behöver ett par järn innanför västen innan han vågar bjuda upp och dansa. Och visst kan alkoholen minska hämningar på det sättet. Men om någon som inte är blyg behöver dricka för att kunna dansa så kan det handla om ett fenomen som heter tillståndsbetingad inlärning. Det innebär att saker som du lär dig i ett specifikt sinnestillstånd har du sedan bättre tillgång till när du är i samma sinnestillstånd igen. Har du memorerat ett telefonnummer när du är irriterad så kommer du ihåg det bättre när du är irriterad jämfört med om du är lugn och avslappnad.
Det kan låta knepigt, men jag brukar jämföra det med vad som händer när jag glömmer bort något. Föreställ dig att du står hemma i köket och bestämmer dig för att gå till hallen för att hämta din plånbok. Väl framme i hallen har du glömt vad det var som du skulle hämta. Vad gör du? Tja, min gissning är att du går tillbaka till köket igen och där kommer din minnesbild tillbaka. Din hjärna har återgått till samma sinnestillstånd.
Tillståndsbetingad inlärning kan också ske när du blir påverkad av alkohol om du har hög tolerans. Det betyder att du är sämre på saker i nyktert tillstånd om du har lärt dig dem när du har varit påverkad.
Vad är det då som du lär dig när du är alkoholpåverkad? Ett enkelt svar på den frågan är att ställa en annan fråga: I vilket sammanhang befinner du dig oftast när du lite lagom påverkad? Om svaret är att det är i sociala sammanhang så är det dessa färdigheter som riskerar att bli tillståndsbetingade. Om du har lärt dig att konversera, flirta, dansa, sjunga snapsvisor, prata spanska, spela gitarr och biljard i påverkat tillstånd kommer du att vara lite vassare på de här sakerna när du druckit alkohol. Och det är inte bara en subjektiv känsla för det går faktiskt att mäta. Om din förmåga att dansa tango är tillståndsbetingad kommer du att trampa din partner på tårna fler gånger i nyktert tillstånd än när du är salongsberusad.
Den tillståndsbetingade inlärningen samverkar med att alkoholen minskar hämningarna och det kan bli en viktig drivkraft till att fortsätta dricka dig berusad. Om du känner dig kompetent, smart, sexig och snygg med alkohol i kroppen och klarar av vissa saker bättre, varför skulle du inte vilja fortsätta att dricka?
Men den bästa inlärningen sker i nyktert tillstånd, så vill du bli ännu vassare på något så är rekommendationen att öva i nyktert tillstånd.
Minnesluckor
Om promillehalten blir tillräckligt hög kan hjärnans minnesfunktion få sig en känga, och saker som du upplever lagras inte i långtidsminnet. I början kan minnesluckorna vara korta. Du kanske inte minns hur du tog dig hem från festen eller glömmer bort att du pratade med en kompis. Men ju mer du dricker, desto längre kan luckorna bli.
Du kanske vaknar hemma i sängen hos en okänd person utan att veta om ni har haft sex eller inte. Din bästa vän ringer och skäller ut dig för att du tog hennes bil i går kväll och körde hem. Episoderna kan till en början upplevas som roliga historier som du berättar i glada vänners lag. Men det kan också vara en mycket skrämmande upplevelse att inte komma ihåg vad du har sagt eller gjort. Om minnesluckan verkligen beror på alkohol kommer du aldrig att få tillbaka minnet av det som har hänt, eftersom det inte har lagrats har lagrats på hjärnans hårddisk.
Alkohol kan kidnappa belöningssystemet
När du dricker alkohol aktiveras hjärnans belöningssystem. I den här delen av hjärnan produceras signalsubstanser som gör att du kan känna njutning när du klappar en hund, har sex eller springer i skogen.
Problemet med alkoholen är att den ger en starkare effekt på hjärnans belöningssystem än naturliga beteenden. Och om du dricker dig berusad tillräckligt ofta så kommer saker som tidigare gav dig njutning inte att kännas lika bra längre. Att umgås med dina vänner, titta på en vacker solnedgång eller lyssna på musik kan inte längre konkurrera med att bli påverkad.
Till slut kan bara alkoholen ge dig de riktigt starka känslorna av välbehag. Ditt belöningssystem har blivit kidnappat, och det kan motivera dig till att dricka ännu mer alkohol. Du dricker inte längre bara för att må bra utan också för att inte må dåligt.
Din riskuppfattning blir sämre
På min samtalsmottagning träffar jag ofta klienter som kämpar med att försöka förstå hur de har kunnat ägna sig åt något som skadat dem själva och deras omgivning. De har kört bil i berusat tillstånd, trillat i säng med fel person och provocerat fram gräl och slagsmål. De har gjort saker som egentligen går rakt emot deras grundläggande personlighet och värderingar.
Förklaringen hittar vi i hjärnans förmåga att bedöma risker. Den förmågan blir nedsatt redan vid en relativt låg promillehalt. Om du dessutom börjar dricka dig berusad regelbundet försämras din förmåga att bedöma risker på ett korrekt sätt, även när du är nykter. Du tar mer impulsiva beslut och bortser allt mer från de långsiktiga konsekvenserna. Den här förändringen i hjärnan kan öka din risk för att råka ut för olyckor och skada viktiga relationer.
Goda nyheter – hjärnan återhämtar sig
Efter att ha läst det här blogginlägget kan det vara bra att veta att hjärnan har en fantastisk förmåga att återhämta sig. De flesta människor som slutar berusningsdricka upplever att de blir både gladare, piggare och smartare jämfört med när de drack för mycket. Har du allvarliga alkoholproblem kan det dock ta flera månader innan du känner en tydlig förbättring.
I nästa blogginlägg kommer jag att fokusera på hur stora mängder alkohol också kan öka risken för relations- och sociala problem. Även på kort sikt!