Riskreduceringsmodellen

Riskreduceringsmodellen bygger på tanken att alkoholproblem uppstår och kan förebyggas på samma sätt som andra livsstilsrelaterade hälsoproblem som t.ex. diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Problem uppstår i samverkan mellan vårt genetiska arv och våra livsstilsval. Ökad kunskap och medvetna val kan minska risken innan problemen uppstår.

Det är aldrig för sent för att förebygga problem

The Lifestyle Risk Reduction Model of Prevention (LRRM) har sina rötter i södra USA under början av 1980-talet. Modellen utvecklades av Ray Daugherty och Terry O’Bryan, som båda arbetade med behandling av personer med alkohol- och drogproblem.

Efter många år inom behandlingsvärlden såg de ett tydligt mönster. Samhällets insatser kom nästan alltid in först när problemen redan har blivit mycket allvarliga. De såg hur människor utvecklade beroende, förlorade relationer, arbeten och hälsa innan de fick hjälp – samtidigt som det saknades ett vetenskapligt grundat arbetssätt som fokuserade på att förebygga problemen långt tidigare.

Ur den insikten formulerade de den första versionen av det som senare blev The Lifestyle Risk Reduction Model of Prevention (LRRM). Parallellt utvecklade de utbildningsprogrammet Prime For Life®, som omsatte modellens principer i praktisk prevention. Under de följande årtiondena har modellen använts och vidareutvecklats genom utbildning, forskning och praktisk tillämpning. År 2023 publicerades en samlad vetenskaplig beskrivning av modellen i tidskriften Prevention Science, under ledning av Rita Dykstra. Länk til forskningsartikeln.

Idag används modellen framför allt som en  obligatorisk insats för personer som åkt fast för rattfylla i ett 20-tal amerikanska delstater. Flera hundra tusen deltagare går igenom utbildningen varje år, och forskning visar att lågriskvalen ökar och att återfallsfrekvensen går ner. 

Riskreduceringsmodellen i Sverige

Riskreduceringsmodellen  introducerades i Sverige i slutet av 1990-talet genom ett samarbete med Försvarsmakten, där den låg till grund för en stor utbildningsinsats med syftet att förebygga alkoholproblem och stärka arbetsmiljö och säkerhet.

Anna Sjöström var den som tog modellen till Sverige och arbetade med att introducera och anpassa den för svenska förhållanden. Sedan dess har hon vidareutvecklat och tillämpat modellens grundprinciper inom arbetsliv, utbildning och folkhälsoarbete. Erfarenheterna från detta arbete ligger idag till grund för Drick smartare-metoden, som bygger vidare på modellens syn på prevention, riskreduktion och beteendeförändring.

Vill du veta mer om hur riskreduceringsmodellen kan hjälpa din organisation?

Vi kan ge dig kunskaperna! Hör av dig redan idag.